Malmö stad är en häftig arbetsgivare. Förra året fick jag guldklocka för mina år. Merparten av dessa år har varit på stadskontoret där jag till vardags jobbar med Malmös övergripande fysiska planering och frågor som rör public affair. De senaste dryga tio åren har jag jobbat som planeringsdirektör och även avdelningschef för samhällsplanering. Jag är en vetgirig person och drivs av att Malmö som Sveriges tredje största stad ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig plats att bo, leva, besöka och uppleva. Och inte minst en stad som håller ihop socialt.
För att kunna springa i snitt fem mil om dagen i sommar har jag förberett mig genom en medveten och strukturerad daglig träning. Jag har så länge jag minns hållit på med idrott. Som ung bodde jag en period i Japan i ett zenbuddistkloster och var under 15 år instruktör i karate, jag har gjort två järnmannen och på senare år fokuserat på löpning som en omistlig del av livet. Upprepningens enkelhet tilltalar mig.
Det är min stora förhoppning att få ha dig med en stund som samtalspartner någonstans längs etapperna genom Sverige. Hoppas du har tid och möjlighet att teckna upp dig på någon av mötesplatserna.
Tid, ämne och plats bestämmer vi över mejlen eller mobilen. Samtalen dokumenteras, läggs upp på bloggen och kommer senare att sammanfattas i skriften Samtal vid vägkanten, en hyllning till livet.
Med de bästa hälsningar och förhoppning att vi ses i sommar vid vägkanten!
Kontaktuppgifter
Jan Haak
Erik Dahlbergsgatan 17, 211 48 Malmö
Mobil. 0708-624271
Epost. jn.haak@gmail.com
malmokebmotcancer2018.blogspot.com
Facebook. Linkedin. Twitter. Jan Haak

Hej, fick information från cancerkompisar att kolla din blogg. Det skulle vara intressant att träffas vid vägkanten och prata, men jag befinner mig inte någonstans på din väg, men när du kommer hem igen bör jag inte långt bort, i Löddeköpinge närmare bestämt. Jag bloggar på cancerkompisar under " livet går vidare". Mitt liv vändes upp och ner 2016 i början av oktober då min man kände sig trött och orkeslös. 20 oktober fick vi beskedet vi fruktat, han hade bukspottskörtelcancer och tio dagar senare lämnade han mig efter nästan femtio år tillsammans. Det tar tid att vänja sig vid tanken och saknaden kommer alltid att finnas, men det känns annorlunda nu än för några månader sen.
SvaraRaderaHälsningar Margareta